Och vi blev inte ens haj-mat!

Upplevelseturism. Det är DET vi tjänar pengar på! Onödiga ting är något som vi människor värderar allt mindre i jämförelse med upplevelser - folk kan betala löjligt mycket pengar för en upplevelse där KÄNSLAN och det icke monetära VÄRDET är det som räknas. Hur kan vi nyttja detta i Sollefteå?

Jag ska ta ett exempel. Förra helgen var jag och my swedish crew på en delfinsimning. Kostnaderna för företaget är garanterat mycket små jämförelse med de intäkter de får - vi betalade för KÄNSLAN och ett icke monetärt VÄRDE. Det vi värdesatte var att få vara ute tills havs på ett australienskt äventyr och simma med fria, vilda delfiner. Verkligen ett minne att ta med sig för resten av livet. Och som pricken över i:et blev vi inte ens haj-mat!

Jag ska dra en parallell. Vi har inga delfiner i Sollan. Men vi har LAXAR! I en herrans massa år har laxfisket intresserat en massa människor. Såväl locals som turister. Och i alla dessa herrans massa år har det väl sett ut på samma sätt? Jag tycker att vi bör utveckla laxfisket - för att skapa en känsla och ett icke monetärt värde.

Laxfiske är förknippad med friluftsliv, norrländska älvar och god mat. Varför inte väva in detta och skapa nya attraktioner? Förslag från en liten kängurutjej i Aussie: 


1. Erbjud åskådning av laxfisket för att sedan avsluta med matkurs vid älven, med de nyfångade firrarna! Snacka om hands on experience.

2. Erbjud åskådning av laxfisket med en filt under rumpan och en frukost-korg i handen: vilket oslagsbart friluftsmys.

3. Erbjud lektioner till de som gärna vill fånga upp en lite rackare men inte kan! Detta kan sedan avslutas med matlagning och/eller en liten frukostkorg. 


Detta kostar inte mycket att genomföra. Men jag vill lova att det går att ta betalt - just för att det skapar en KÄNSLA och inbringar ett icke monetärt VÄRDE.

Vågar du tro på detta -- och kanske rent av ta steget och starta ett litet företag?! :D








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0